Danmarks landskap är till största delen format av de stora glaciärerna under den sista av de fyra stora istiderna vi känner till i Danmark.

Den sista istiden som varade från ca 100 000-8000 f.Kr. gjorde att det mesta av landet var täckt av is.

Isens rörelser under denna period formade landskapet, även på Nordjylland. Istiden har bland annat satt sin prägel genom smältvattensflodernas inverkan på landskapets utformning.

Kustlinjerna är dock utformade av havets krafter på senare tid och väder och vind har också medverkat till att bearbeta kusternas former. Istidens inverkan ses bland annat på de markanta moränstråken från Hundborgbuen över Hanklit, Nordlige Mors och Fur till Randersegnen. De har bildats av isströmmen från norr och nordost.

I Vendsyssel ses spåren från isen norrifrån först och främst i Lønstrup Klint. Dessutom antyder kullriktningarna väster om Bangsbo Å vid Hirtshals en ispress från norr och själva nedslitningen av jordytan då isen smälte har bland annat bildat de falska kullarna vid Rebild.

Under krittiden som var för 135-65 milj år sedan skedde en global stigning av havsytan och hela Danmark var täckt av ett grunt hav. Klimatet var varmt och nederbörden var antagligen ringa. I detta hav levde kalkskaliga alger och när algerna dog sjönk skalen till botten och resulterade i väldiga avlagringar av kalk i havet, vilket idag utgör det vi kallar för krita.

Krita från krittiden kan bland annat ses på platser som Svinkløv, Hanstholm, Erslev, Daugbjerg och Mønsted. Vis Erslev kalkgrav ses geologiska lager av krita och kalk från den tid då dinosaurierna dog ut. I Daugbjerg och Mønsted kan man komma ner i underjorden och se att den faktiskt består av kalk.

Geologins utveckling avspeglas också på andra sätt i den nordjyska naturen idag. Under de olika geologiska tidsperioderna har djurlivet och avlagringarna satt sina spår och därför är inte minst krittiden intressant i Limfjordsområdet.

Detta område är rikt på molera vari det finns spännande och upplysande spår av fossiler.

Molera finns bara i området runt Limfjorden och det blev avlagrat under tertiärtiden, vilket motsvarar 65-2 milj. år sedan.

Det består av skal från kiselalger, diatomer, som levde i havet och när dessa dog föll skalen till botten. Det är rikt på fossiler som exempelvis växter, insekter, fisk och andra virveldjur.

Moleramusset på Mors visar en vacker samling med 55 miljoner år gamla fossiler och har samtidigt en verkstad där man själv kan undersöka moleran.

Utöver fossiler finns det talrika mörka, vulkaniska asklager i moleran som vittnar om inte mindre än 179 asklager från utbrott från de vulkaner som låg vid molerahavet. Asklagren kommer från ett vulkanfält i norska Rende som var en brytzon när Europa och Nordamerika gled ifrån varandra under öppnandet av Atlanten. Under tertiärtiden fanns här vulkaner som vi idag hittar på Island.