Lantbruket har spelat och spelar fortfarande en stor roll i Danmark. Lantbrukets uppkomst hängde ihop med den istid som upphörde i Danmark för 11-12 000 år sedan, då ismassorna smälte och efterlämnade ett öppet och kallt landskap. Klimatet blev så småningom mildare och landet täcktes av tät urskog. Omkring 5000 år senare spred sig åkerbruket upp genom Europa till områdena vid Östersjön och för 6000 år sedan i Ertebölletiden dök det första lantbruket upp i Danmark. Under denna period började människorna att bränna av skogarna för at skaffa bete till viltet, vilket på ett sätt kan sägas vara starten för idéen om att hålla tamdjur.

Med övergången till åkerbruk blev det emellertid behov för att röja skogen, där utvecklingen av skogsyxan, den slipade flintyxan, var ett viktigt redskap. Den vidare utvecklingen fram till omkring den yngre järnåldern kännetecknades bland annat av uppfinnandet av plogen arden, användandet av järn till skörderedskap och kreaturen som fick stall. I sandjorden under Store Vildmosse och på andra platser finns det spår av plöjning med plogen arden.

En central epok i lantbrukets historia är perioden för industrialiseringens genombrott, en period som också har satt sina spår på Nordjylland. Utvecklingen mot ett industrisamhälle var inte bara en process som gjorde att all produktion gick från att utföras av människor och djurs muskelkraft till maskinkraft, utan den var också grunden för bl.a. urbaniseringen och andelsrörelsen. Andelsrörelsens principer kom till Danmark vid upprättandet av den första bruksföreningen i Thisted 1866 och det första andelsmejeriet upprättades 1882 i landsorten Hjedding vid Ølgod på Västjylland. 

Andelsmejerierna och andelsslakterierna fick en dominerande ställning inom mejeri- och slakteribranschen. Omläggningen av lantbruket skapade ett produktions- och exportmönster som höll i sig fram till 1960. 


Efterkrigstiden kom dock först och främst att handla om sysselsättning i tätorten och bortsett från en kort period i början av 1950-talet har industrins betydelse varit större än lantbruket. Idag spelar lantbruket fortfarande en betydande roll och Danmark är exempelvis fortfarande världens största exportör av griskött. Men antalet bondgårdar faller hastigt och var 2002 nere på 50 000 anläggningar i hela Danmark.

Den brukade arealen blir dock inte mindre och den generella utvecklingen är således att gårdarna blir färre men större. En annan tendens inom lantbrukssektorn på Nordjyllands är det stigande intresset för ekologiskt lantbruk.

Nordjylland rymmer många av de handelsstäder som växte fram mellan vikingatidens slut 1050 och reformationen. En handelsstad var betäckningen för en bebyggelse med särskilda rättigheter bland annat inom handel och hantverk. Privilegierna gavs av kungen eller biskopen, som säkrade lag och ordning och till gengäld krävde skatter och avgifter av medborgarna.

Exempel på handelsstäder är Frederikshavn, Aalborg, Nibe, Mariager, Skagen, Sæby, Nykøbing och Mors. I dessa orter kan det finnas spår av den handel som ägde rum. I Nibe finns bl.a. många spår efter handeln med Limfjordsillen, vilket kan ses i kyrkans målningar och i stadsvapnet som består av tre sillar. Längs gatorna ligger hus som tidigare har varit handelsbodar.

Under sista halvan av 1800-talet och första delen av 1900-talet vändes det danska samhället upp och ner. Med industrins framväxt flyttade befolkningen in till städerna med de nya sysselsättningsmöjligheterna. Samtidigt blev bönderna mer välbärgade och köpte i högre utsträckning färdigvaror som maskinvävt tyg, kläder och redskap i städerna istället för att tillverka det själva.

Morsø Jernstøberi (järngjuteri) som grundades 1853 och som under 2003 firade sitt 150-årsjubileum är ett tidigt exempel på industriell produktion i Danmark. Gjuterimuseet i Nykøbing Mors som huserar i några av de gamla fabriksbyggnaderna visar inte bara verktyg och produkter från fabriken. Utställningen handlar också om de människor som generation efter generation arbetade i gjuthallarna och på kontoret m.m.

Fisket har alltid spelat en stor roll för Nordjylland och fiskindustrin spelar än idag en fortsatt viktig yrkesmässig roll. Det är speciellt Skagen, Hirtshals och Hanstholm som är viktiga orter varifrån det levereras matfisk till nästa hela Europa.

Från 1860-talet fick fisket också nytta av den tekniska utvecklingen i form av hjälpmedel som ångmaskiner och senare motorer. Fisket på Nordjylland var i hög grad med i den tekniska utvecklingen och flera av de nya uppfinningarna grundades på Nordjylland, såsom flyttrålen som gjorde det möjligt att fiska efter stimfisk på olika djup.

Globaliseringen i företagslivet sätter sina spår även på Nordjylland. De senaste 20 åren har traditionella industrier som varv, cementproduktion och olika industrier inom livsmedel i stor utsträckning fått stänga eller flytta till andra trakter av Danmark och utlandet.

Detta har medfört en stor omställning för Nordjylland, som också känns igen från många andra platser i västvärlden, vilket gör att tillväxten ligger inom den service- och kunskapsbaserade sysselsättningen. Ett bra exempel på detta är turismen som på Nordjylland, omräknat till heltidstjänster, idag sysselsätter mer än 8 000 personer och omsätter ca 7 miljarder kr.